Hon har gjort det som man ofta bara för en stund vågat tänka på. Jonna Jinton är en tjej som tog sin stressade själ och flyttade bort ifrån staden, kraven och alla måsten. Att läsa hennes blogg, se hennes bilder ger mig ett lugn och egen ro i kroppen när allt går för fort. Hon blåser liv i den lilla eld jag fortfarande har kvar i mitt inre för det stora äventyret.Livet.
Här presenterar hon sig själv Jag heter Jonna Jinton, är 26 år och bor i en liten by i Västernorrland. Jag är egentligen från Göteborg, men för fem år sedan valde jag att helt ändra mitt liv. Lägenheten och storstadslivet höll på att kväva mig. Jag ville inte plugga, jag gjorde det för att jag trodde att jag "borde" göra det. Jag kände mig olycklig och hade en oförklarligt stark längtan efter något helt annat. Naturen, stillheten, frisk luft, ängar, sjöar, solnedgångar. Tystnad. Ro i själen. Jag längtade efter Grundtjärn, den lilla byn 100 mil norrut där vi under hela min uppväxt haft sommarstuga.
Så jag bestämde mig för att flytta. Jag lämnade lägenheten, skolan, och mitt liv i Göteborg och flyttade till sommarstugan i Grundtjärn, en by på 10 invånare. Helt ovetandes om jag skulle klara det eller inte. Ett helt nytt liv tog form, med hårda upp och nedgångar. Från en trygg lägenhet till en vedeldad stuga där vintern blev min största utmaning. Under fem år har jag nu bott här och jag har aldrig ångrat det en sekund. Jag känner mig fri här. Jag har naturen utanför dörren, norrsken och stjärnor på vinternätterna, blommor på ängarna. Jag har livskvalitet. Idag lever jag på allt jag älskar att göra. Jag är fotograf, konstnär och bloggerska! :) Välkommen in till min värld!
Jag såg några gamla svartvita kort från gatorna i Chicago och New York tagna någon gång på 50/60 talet, när jag letade på Internet efter bilder.
Dessa kort fångade mitt intresse, vilka person porträtt och vad låg bakom dessa bilder. Hon fångade det skira, trasiga i sina bilder. Utsattheten dem grep tag i mig. Det fanns även hopp och humor i bilderna. Fotografen var en kvinna, Vivian Maier . Bilderna fastnade på min näthinna och känslorna dom förmedlade. Dagen efter googlade jag på Vivian Maier och en otrolig berättelse rullades upp.
Med en Rolleflex runt halsen dokumenterade Vivian Maier gatulivet i New York och Chicago mellan 1950-70-talet Fotografierna visade sig vara en bildskatt som förevigat det amerikanska storstadslivet.
Hon var född 1 februari 1926 i New York, död 21 april 2009 i Chicago i Illinois, Vivian var en anonym gatufotograf. Bodde med sin mor i Frankrike som liten och efter att ha återvänt till USA, arbetade hon i omkring 40 år som barnflicka i Chicago. Under dessa år tog hon cirka 100 000 fotografier, mest på människor Helt okänd som fotograf under sin livstid, framkallade bilderna för pengar hon tjänade som Nanny (Barnflicka) i olika familjer där hon beskrevs som mycket privat och underlig., men bra med barn. Hon tillbringade sina lediga dagar med att promenera runt i Chicago och fotografera. Även långa promenader med barnen så tog hon med sig sin rolleflex kamera .
Det fanns mängder med familjekort från hennes olika familjer. Vivian Maier framkallade inte särskilt många negativ till papperskopior. Hon har därmed inte själv sett många av fotografierna.
Det finns mängder av självporträtt som hon tog, lite besatt av att ändå bli ihågkommen kanske.
Det var när en student John Maloof ropade in en låda med 400 negativ på en auktion som bilderna sågs av någon annan.
Där insåg han vilken skatt detta var. Han visade dessa för foto och konstmuseer som bara lyfte på näsan och påstod att detta var inget för dom , en helt okänd barnflickas amatörfoton, Nej tack!
John spårade upp fler negativ från samma action och köpte upp dessa ytterligare cirka 140 000 av hennes negativ plus mycket av hennes efterlämnade ägodelar. Han startade en blogg med dessa kort. Först 2009, när Maloof lade upp en del av hennes fotografier på Flickr, kom hennes arbeten att uppmärksammas av allmänheten , det blev snabbt en ”Vivian Maier” feber och bilderna åker runt världen på utställningar. Samma år halkade Vivian på en isig gata helt ovetande om detta.Hon levde fattig och ensam. Hon fördes till sjukhus men återhämtade sig aldrig från skadan.
Här finns en fin film om Upptäckten av en gatofotograf. Kolla på detta. Amerikansk dokumentär från 2013 av John Maloof och Charlie Siskel. Foto: John Maloof. Klippning: Aaron Wickenden.
Svt skriver
Vivian Maiers okända bildskatt "Hon borde vara en mycket berömd fotograf. Nånting är fel, det är en pusselbit som fattas." Har vi fotografen som försörjde sig som barnflicka - Vivian Maier lämnade efter sig stora samlingar av allehanda föremål. Däribland 150 000 fotonegativ.
Stjärnfotografen Mary Ellen Mark betraktar Vivian Maiers bilder och konstaterar att Maier hade räknats till en av 1900-talets stora fotografer – om hon visat sina bilder för någon. I stället blev det John Maloof, som 2007 råkade komma över en låda med gamla negativ på en loppmarknad.
I dag skattas Vivian Maier högt som skildrare av en svunnen tid, med öga för människorna på marginalen. Över 150 000 negativ har återupptäckts och långt ifrån alla är framkallade. Fotografen själv förblir dock något av en gåta. Visste Vivian Maier sitt eget värde?
Jag såg några gamla svartvita kort från gatorna i Chicago och New York tagna någon gång på 50/60 talet, när jag letade på Internet efter bilder.
Dessa kort fångade mitt intresse, vilka person porträtt och vad låg bakom dessa bilder. Hon fångade det skira, trasiga i sina bilder. Utsattheten dem grep tag i mig. Det fanns även hopp och humor i bilderna. Fotografen var en kvinna, Vivian Maier . Bilderna fastnade på min näthinna och känslorna dom förmedlade. Dagen efter googlade jag på Vivian Maier och en otrolig berättelse rullades upp.
Med en Rolleflex runt halsen dokumenterade Vivian Maier gatulivet i New York och Chicago mellan 1950-70-talet Fotografierna visade sig vara en bildskatt som förevigat det amerikanska storstadslivet.
Hon var född 1 februari 1926 i New York, död 21 april 2009 i Chicago i Illinois, Vivian var en anonym gatufotograf. Bodde med sin mor i Frankrike som liten och efter att ha återvänt till USA, arbetade hon i omkring 40 år som barnflicka i Chicago. Under dessa år tog hon cirka 100 000 fotografier, mest på människor Helt okänd som fotograf under sin livstid, framkallade bilderna för pengar hon tjänade som Nanny (Barnflicka) i olika familjer där hon beskrevs som mycket privat och underlig., men bra med barn. Hon tillbringade sina lediga dagar med att promenera runt i Chicago och fotografera. Även långa promenader med barnen så tog hon med sig sin rolleflex kamera .
Det fanns mängder med familjekort från hennes olika familjer. Vivian Maier framkallade inte särskilt många negativ till papperskopior. Hon har därmed inte själv sett många av fotografierna.
Det finns mängder av självporträtt som hon tog, lite besatt av att ändå bli ihågkommen kanske.
Det var när en student John Maloof ropade in en låda med 400 negativ på en auktion som bilderna sågs av någon annan.
Där insåg han vilken skatt detta var. Han visade dessa för foto och konstmuseer som bara lyfte på näsan och påstod att detta var inget för dom , en helt okänd barnflickas amatörfoton, Nej tack!
John spårade upp fler negativ från samma action och köpte upp dessa ytterligare cirka 140 000 av hennes negativ plus mycket av hennes efterlämnade ägodelar. Han startade en blogg med dessa kort. Först 2009, när Maloof lade upp en del av hennes fotografier på Flickr, kom hennes arbeten att uppmärksammas av allmänheten , det blev snabbt en ”Vivian Maier” feber och bilderna åker runt världen på utställningar. Samma år halkade Vivian på en isig gata helt ovetande om detta.Hon levde fattig och ensam. Hon fördes till sjukhus men återhämtade sig aldrig från skadan.
Här finns en fin film om Upptäckten av en gatofotograf. Kolla på detta. Amerikansk dokumentär från 2013 av John Maloof och Charlie Siskel. Foto: John Maloof. Klippning: Aaron Wickenden.
Svt skriver
Vivian Maiers okända bildskatt "Hon borde vara en mycket berömd fotograf. Nånting är fel, det är en pusselbit som fattas." Har vi fotografen som försörjde sig som barnflicka - Vivian Maier lämnade efter sig stora samlingar av allehanda föremål. Däribland 150 000 fotonegativ.
Stjärnfotografen Mary Ellen Mark betraktar Vivian Maiers bilder och konstaterar att Maier hade räknats till en av 1900-talets stora fotografer – om hon visat sina bilder för någon. I stället blev det John Maloof, som 2007 råkade komma över en låda med gamla negativ på en loppmarknad.
I dag skattas Vivian Maier högt som skildrare av en svunnen tid, med öga för människorna på marginalen. Över 150 000 negativ har återupptäckts och långt ifrån alla är framkallade. Fotografen själv förblir dock något av en gåta. Visste Vivian Maier sitt eget värde?
Jag såg några gamla svartvita kort från gatorna i Chicago och New York tagna någon gång på 50/60 talet, när jag letade på Internet efter bilder.
Dessa kort fångade mitt intresse, vilka person porträtt och vad låg bakom dessa bilder. Hon fångade det skira, trasiga i sina bilder. Utsattheten dem grep tag i mig. Det fanns även hopp och humor i bilderna. Fotografen var en kvinna, Vivian Maier . Bilderna fastnade på min näthinna och känslorna dom förmedlade. Dagen efter googlade jag på Vivian Maier och en otrolig berättelse rullades upp.
Med en Rolleflex runt halsen dokumenterade Vivian Maier gatulivet i New York och Chicago mellan 1950-70-talet Fotografierna visade sig vara en bildskatt som förevigat det amerikanska storstadslivet.
Hon var född 1 februari 1926 i New York, död 21 april 2009 i Chicago i Illinois, Vivian var en anonym gatufotograf. Bodde med sin mor i Frankrike som liten och efter att ha återvänt till USA, arbetade hon i omkring 40 år som barnflicka i Chicago. Under dessa år tog hon cirka 100 000 fotografier, mest på människor Helt okänd som fotograf under sin livstid, framkallade bilderna för pengar hon tjänade som Nanny (Barnflicka) i olika familjer där hon beskrevs som mycket privat och underlig., men bra med barn. Hon tillbringade sina lediga dagar med att promenera runt i Chicago och fotografera. Även långa promenader med barnen så tog hon med sig sin rolleflex kamera .
Det fanns mängder med familjekort från hennes olika familjer. Vivian Maier framkallade inte särskilt många negativ till papperskopior. Hon har därmed inte själv sett många av fotografierna.
Det finns mängder av självporträtt som hon tog, lite besatt av att ändå bli ihågkommen kanske.
Det var när en student John Maloof ropade in en låda med 400 negativ på en auktion som bilderna sågs av någon annan.
Där insåg han vilken skatt detta var. Han visade dessa för foto och konstmuseer som bara lyfte på näsan och påstod att detta var inget för dom , en helt okänd barnflickas amatörfoton, Nej tack!
John spårade upp fler negativ från samma action och köpte upp dessa ytterligare cirka 140 000 av hennes negativ plus mycket av hennes efterlämnade ägodelar. Han startade en blogg med dessa kort. Först 2009, när Maloof lade upp en del av hennes fotografier på Flickr, kom hennes arbeten att uppmärksammas av allmänheten , det blev snabbt en ”Vivian Maier” feber och bilderna åker runt världen på utställningar. Samma år halkade Vivian på en isig gata helt ovetande om detta.Hon levde fattig och ensam. Hon fördes till sjukhus men återhämtade sig aldrig från skadan.
Här finns en fin film om Upptäckten av en gatofotograf. Kolla på detta. Amerikansk dokumentär från 2013 av John Maloof och Charlie Siskel. Foto: John Maloof. Klippning: Aaron Wickenden.
Svt skriver
Vivian Maiers okända bildskatt "Hon borde vara en mycket berömd fotograf. Nånting är fel, det är en pusselbit som fattas." Har vi fotografen som försörjde sig som barnflicka - Vivian Maier lämnade efter sig stora samlingar av allehanda föremål. Däribland 150 000 fotonegativ.
Stjärnfotografen Mary Ellen Mark betraktar Vivian Maiers bilder och konstaterar att Maier hade räknats till en av 1900-talets stora fotografer – om hon visat sina bilder för någon. I stället blev det John Maloof, som 2007 råkade komma över en låda med gamla negativ på en loppmarknad.
I dag skattas Vivian Maier högt som skildrare av en svunnen tid, med öga för människorna på marginalen. Över 150 000 negativ har återupptäckts och långt ifrån alla är framkallade. Fotografen själv förblir dock något av en gåta. Visste Vivian Maier sitt eget värde?
