Den röda brandbilen

När jag var liten bodde vi i Söderhamn några år, Där hade jag en kompis som jag ofta var hemma och lekte hos.

Kjell heter han och han hade en röd fin brandbil. Med en röd blinkande lampa på taket.

Kjells röda brandbil stod högst upp på bokhyllan i vardagsrummet. Den fick han bara leka med på lördags kvällarna. Hans föräldrar var mycket noga med den saken.

En lördag fick jag gå och hälsa på, Familjen skulle äta först så jag fick gå in på Kjells rum och vänta.
När då maten var avklarad så fick jag komma ut. Kells Pappa tog ner den stora röda brandbilen med utfällbar brandstege på taket.  Vi fick leka väldigt försiktigt med den, där på vardagsrums golvet.

På vardagarna efter skolan, när jag var hem hos Kjell så brukade vi stå och titta drömmande upp på hans brandbil och längta tills det blev helg. Den hade en liten mässings klocka som plingade  och dörrarna gick att öppna.

 

När det senare var dags för att Tv:n skulle sättas på ”Hylands hörna” och jag skulle hem, tog Kjells pappa och ställde tillbaka brandbilen på hyllan högst upp.

Hemma senare satt jag och tittade på barnupplagan av Hylands hörna och åt limpmackor med oboy. Sedan var det dags att lägga sig.

I mitt rum hade jag massor av leksaker och jag tyckte så synd om min vän, innan jag somnade lovade jag mig själv att när jag blev stor skulle jag köpa en likadan brandbil med stege på taket till min kompis Kjell, och den skulle han få leka så ofta och när han ville med.

Några år senare flyttade vi ifrån Söderhamn och Kjell och jag kom ifrån varandra men ibland så tänker jag på hans fina röda brandbil.