Vindpinade och bortglömda har landskapens gråa härbren och hölador rasat samman.
Snart är det ingen som ser att dom har funnits där.
Så långt tillbaka som 15oo talet står det kvar lador på landsbygden.
Men när dessa forna minnen av en levande landsbygd rasat samman, så är det en del av vårat kulturarv som vi förlorar, helt gömd under gräs och jord.
Det är något sorgligt över dessa lador
Här har dom stått så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar