Tre män och en tjej som kan italienska på luffen i Europa

Tärnsjö 1983 

Det var semester och jag hade massa ledig tid att slösa. Jag satt framme i parken med en öl när en kompis kom förbi på cykel och berättade att han skulle ta tåget ner till Malta i sommar. 

-Det verkar kul sade jag.

-Jag vi ska tågluffa ner genom Europa Det är jag och två till. Ska du med?

Jag hade ingenting för mig så hängde på.

Ett äventyr tar sin början

Tågluffa genom Europa var stort då på 80 talet såldes det mer än 300 000 kort per år i Europa. Är du bara under 26 år så kan du åka igenom 21 länder.

Det var något som alla gjorde typ.

Resan skulle ske om bara några dagar så nu var det bråttom. 

Jag köpte ett inter railkort på järnvägsstationen i Sala. Det kostade 1,340. kr och det gav mig en fribiljett till alla tåg i hela Europa. Kortet gällde en månad. Från 18-07-83 till 17-08-83 det var bara att hoppa ombord visa kortet och åka så mycket du vill under en viss period. 

Mitt frikort till Världen

Men då slog det mig … jag hade inget pass!

På den tiden var man tvungen att få ett personbevis ifrån kyrkan för att få ett pass utskrivet. Snabba ryck till prästgården nere vid kyrkan där jag fick sätta mig och förklara för prästen mina planer för sommaren och att det var bråttom. Där på plats skrev han ett personbevis sedan var det bara att åka tillbaka till Sala ta passkort i en automatisk maskin. 

Man stoppade in pengar i apparaten, gick in bakom ett skynke, satte sig framför en spegel med ett kryss på, snurrade ner stolsitsen så krysset kom mitt mellan ögonen, tryckte på en röd knapp. och efter 4 blixtrar senare så fick man gå ut och vänta i 3 min tills en remsa med 4 färgkort kom ut. Sedan var det bara att gå in på Polisstationen för att fixa pass. Nu var det mesta av mina semesterpengar slut.

Men på polisstationen blev det stop! Du har ett personbevis var bra Men Ansökan ska vara skriftlig och det kan ta upp till 2 månader ,,,i bästa fall.

Jag fick ett papper att fylla i och en liten broschyr om att skaffa Pass.

"Pass utfärdas av Polismyndigheten som är passmyndighet inom riket. Det kostar 400 kr att ansöka om ett vanligt pass. Ansökningar inom landet måste alltid göras personligen hos passmyndigheten. Ansökan ska avges på heder och samvete och ansökaren måste uppvisa personbevis Ansökan ska vara skriftlig och sökanden ska – om han eller hon kan skriva sitt namn – underteckna sin ansökan i närvaro av den som tar emot ansökan. Sökanden är skyldig att styrka sin identitet, sitt svenska medborgarskap och övriga personuppgifter."

Jag kommer ihåg hur jag satt och försökte fylla i information i rätt ruta när tjejen bakom luckan   kom fram.

-Jag ser att du har problem med att skriva (visste inte då att jag hade dyslexi trodde bara att jag var lite långsam) 

Hon hjälpte mig och sedan när jag berättade om min planerade semester i Europa så lovade hon att det skulle gå lite fortare. Hon skulle påskynda förfarandet, som hon sade.

Väl hemma packade jag en ryggsäck med tandborste kläder och lite proviant.

Indian matts på resa

Och dagen innan resan så ringer det från polisen i Sala och berättar att det var bara att hämta passet. Trevlig resa.

Sala Järnvägsstation 

Sala station

Och en solig dag i juli så hoppade 4 förväntansfulla ungdomar ifrån Tärnsjö på Stockholmståget.  Det nya Interrail kortet  fungerade, det var bara att visa konduktören .

Vi lämnade Sverige Nu var det på riktigt !

Vi hade stora ryggsäckar och inväxlade pengar tyska och italienska valörer samt några gamla dollar sedlar ifrån 70 talet som jag tog med mig, och vi bar våra värdesaker i små påsar hängande runt halsen.
En dröm blir sann

Och tänk att vi vågade åka utan någon mobil. Jag hade en liten telefonbok med dom viktigaste numren uppskrivet med mig.   Tågluffa igenom Europa utan mobil hur vågade man?

Från Stockholm till Helsingborg -Köpenhamn-Hamburg-Hanover-München-Österrike-Rom-Österrike Napoli-Palermo - Sicilien, Messina-Catania-Siracusa-Färja till Valetta -Malta 

Allt som allt ca 414 mil enkel resa.

3 vilsna killar och en tjej som kunde Italienska, på tågluffning genom Europa.

Vi tog oss genom ett varmt Europa och sov på perronger, tågvagnar och korridorer. Vatten var viktigast och vi fick betala överpriser för dom flaskorna utav försäljare på stationerna, Dom kunde inte engelska och vi kunde inte valutan, bråttom var det för dom dök inte upp förrän tågen snart skulle iväg så köpen gjordes oftast genom tågfönstren.

Vi fick rådet av två tjejer ifrån Australien som vi träffade att ta av oss skorna och använda dom som kudde på natten, annars var risken stor  att någon knöt upp dom och stal dom medan vi sov.

Gränslös känsla

En av oss hade träskor under hela resan men med tung ryggsäck och många promenader runt städer vi besökte så blev tyvärr följden en svår inflammation i båda fötterna.

Lägg till bildtext

I Rom så tänkte vi försöka äta en riktig Italiensk Pizza men det var svårt att hitta något ställe som hade Pizza på menyn, och när vi hittade ett ställe så var alla Vegetariska.

När kom fram till Sicilien   skulle vi ta en färja över till Malta, men Färjan skulle inte gå förrän till kvällen. Efter som ingen av oss hade duschat på 5-6 dagar så tog vi in på ett hotell vid hamnen bara för att få tvätta oss. Vilken lyx! Vi tittade avundsjukt på sängen den såg mycket bekvämare ut än golven i tågvagnarna.

Pigga och fräscha så går vi ombord Färjan som ska ta oss till Malta. En resa på ca 6 timmar,

Båten har heltäckningsmattor med stora brännmärken, Där alla slängde cigarettfimparna på golvet, Vi kunde inte bara göra så. Jag förstod inte hur dom kunde slänga ifrån sig brinnande cigaretter inomhus? Ibland kan man inte bara ta seden dit man kommer. Just nu hemma var diskussion om rökfria rum på offentliga platser.

Hemma fick ickerökare sitta i egna små rum

MALTA 

På Malta tog vi in på ett trevligt hotell där vi fick en egen nyckel till porten.

 Vi blev vi adopterade utav vår res kompis familj (tjejen som kunde italienska) Och blev visad ett Malta som kanske inte faller under turistens resekatalog. Vi besökte ett utomhus Disco en kväll vid en övergiven fårfarm utanför staden. Magiskt.

Vi kördes runt och besökte underbara platser och träffade deras vänner. Vi var dom 3 galna Svenskarna som alla ville rå om lite .  

Folk var som galna i trafiken, HELT GALNA. Dom använde signalhornet för att prata med andra Gatorna var smala och dom flesta bilar vi såg var små hundkojor och istället för att stanna i korsningar så hängde dom på tutan ”Här kommer jag”  Det var fara för livet om du skulle gå över till andra sidan. Malta har en gång varit Engelskt ägd och alla pratade Engelska. Över hela Malta fanns det pubar med engelsk stil. Så det blev en vecka med bad, sol och sena Disco kvällar i trånga gränder på gatorna i Valetta. 

Malta påminner mig mycket om gamla stan i Stockholm, med sina trånga gränder och gamla byggnader

Vi fick se kåkstäder och verklig fattigdom på vår resa, Jag lärde mig mycket om mig själv och hur bra vi har här hemma. Värmen och gemenskapen mellan interrail resenärer. En otrolig hjälpsamhet i alla länder. Det var bara en tysk som betedde sig lite dumt (typiskt tyskar) 

En askkopp för tillbakaresan.

Vi är rätt lika varandra i alla fall , denna resa skulle för alltid stanna i mitt hjärta.